mamapapa

Tiden den går låååångsam just nu.

Mår inte så bra, konstant illamående. Inte bara på morgonen utan dygnetrunt :(

Var hos läkaren idag och pratade om det, jag fick en tablett utskriven till  mig som skall lindra illamåendet.
Hon gjorde även ett VUL (VaginaltUltraLjud) på mig.

Hon upptäckte varför jag hade en blödning förra veckan.

Hon såg två stycken hinnsäckar på monitorn, så min kropp har förberätt sig för två foster men det andra hade inte fastnat då befruktningen var.

Och på min bebis så tickade hjärtat jättefint   jag är idag 7+2 :)

Hon kommer göra ett VUL om några veckor för att se så att den andra hinnsäcken har försvunnit som det skall.

Det kändes stort, nervöst och överväldigande att berätta för sina föräldrar och syskon att man är med barn som en 21åring och yngst i familjen...
Reaktionen va ungefär vad jag hade väntat mig; chockartad.
Tror dock fortfarande min mor är i chock.
Det sades inte så mycket, men jag vet att alla blev jätteglada.


Allt känns så svårt att ta på. Det känns overkligt...

Tänk när den lilla krabaten kryper upp i knät på mig och säger "Jag älskar dig pappa"
Jag får rysningar och blir riktigt rörd av tanken.
Det är sjukt alltihop, sjukt..

Att berätta för folk känns som en del i att försöka greppa det själv. När man ser hur folk reagerar förstår man att det är på riktigt.

Det innebär inte bara glädje och kärlek utan också ansvar och tålamod. Det kommer bli tufft, jobbigt och ibland för jävligt, men det kommer vara värt allt när jag får se underverket i ögonen och inse att jag är pappa...

Ta hand om er alla. Bless you all.
Pappan till Barney

Ja nu e det rätt såmånga som vet :)
 
Nu har min sambos mamma, pappa och syskon  fått veta :)
Dom blev glada, lite överaskade.

Vi bjöd hit dom på lite fika , men så precis när "svärmor" kom så skulle hans bror gå, då fick min sambo vara snabb.

Han sa då att han ville berätta om den rätta andledningen om varför dom va här, förklarade hur gärna vi ville ha en större lägenhet med tanke på att vi beöver ett till rum om ca 8 månader :)

Nu skall jag till jobbet, eftersom det va visst jag som stod för frredagsfikan,

Det e svårt att inte berätta för alla, många e det som vet , men även många andra som inte vet.

Mina föräldrar vet om det , min syster vet om det, några nära vänner vety och så chefen.
Men min sambos mamma och pappa eller syskon vet inte om det än.
Vi tänkte att vi tar hans släkt efter första MVC besöket på torsdag  :)

Min dotter vet inget heller, men hon är 6år och får vänta lite till.
Det e nog det svåraste att inte berätta för Martina, jag vet ju hur mycket hon önskar sig ett syskon.
Jag längtar så efter att få se den lyckan i hennes ögon när vi berättar :)


Vårt nästa mål är att få en större lägenhet.
just nu bor vi 2 vuxna 1 barn och 2 galna katter i en 2:a
Finns det hjärterum finns det stjärterum

Vi hoppas på en 4:a här i närheten :) den hade varit perfekt.

Ja då va det dags, eller ja inte riktigt men om ca 8 månader så...


Förra söndagen (6/9) fick vi reda på att "vi" är gravida.

Nu kommer det komma lyckorus blandat med illamående och hormonstinna diskussioner.

Glädj er med oss!

// Mamman till Barney